Dag 58 – Onsdag
Jag och Martin packade i ordning lite kläder efter frukost och tog oss sedan ner till stora vägen. Där hoppade vi på en minibuss som skulle ta oss till Moshi, en stad nära Afrikas högsta berg Kilimanjaro. Vi har undvikit att åka de klassiska ”dalla dalla” minibussarna just för att de kör mindre säkert om vi uttrycker det snällt. Detta var tanken även nu men vi förstod snabbt att det var just en sådan vi hamnat på, bara lite mindre utsmyckad i färglada budskap på utsidan av bussen. Resan tog oss runt två timmar med konstant stoppande för på och avstigning av människor. Jag slutar aldrig förundras över hur mycket stjärterum de lyckas skapa på små utrymmen…
Vi klev av på en smått kaotisk busstation med tuttande motorcyklar och flera som ville sälja saker till oss. Då solen låg på rätt bra smet vi snabbt in i en taxi som sedan tog oss till ett riktigt fint cafe med gott kaffe. Här satt vi i en bra stund innan vi orkade ta oss ut på gatorna för att hitta ett passande hotell. Den proceduren gick däremot fort och vi tog sedan en iskall dusch och la oss en stund.
Union Cafe, Moshi
Den första känslan som lilla Moshi gav oss var en tendens av struktur och renlighet. Fick sedan reda på att staden uppfördes av tyskar. Vi strosade runt hela eftermiddagen bland små butiker och framför allt skräddare. Dessa symaskiner såg vi överallt längs med gatorna.
Hannes och Martin testar utbudet av trummor.
Symaskiner vart du än går.
Middagen åt vi på en restaurang med stor tillhörande trädgård så att Hannes kunde röja runt medan vi åt länge. Hotellet vi bodde på hade en skön takterass och kvällen avslutades med att njuta av Kilimanjaros stolta uppenbarelse. Berget täcks allt som oftast av moln dagtid så det är tidig morgon och kväll som gäller för beskådning.
Dag 59 – Torsdag
Förra blogginlägget hade vi en bild med på soppor samma dag som hämtningen skulle ske. Källsortering är inget vi upplevt hittills, så när Hannes startade morgonen med den här upptäckten blev vi smått glada.
Källsortering på hotellet.
Efter frukost på takterassen satte vi Hannes på ryggen för att möta upp en kille vid namn Prosper vilket är vår vän Olles nära vän (de är Olles släkting vi hyr huset i Arusha av). Vi ville besöka en kaffeplantage och Prosper som springer marathon tog oss med till en stor farm som han brukar springa förbi under Kilimanjaros Marathon. Här fick vi en genomgång av kaffets historia och framställning följt av kaffeprovning och självklart lite köp av färska bönor att ta med hem.
Det var sjukt varmt som många andra dagar och när vi var nöjda med kaffeodlingen tog vi oss snabbt till en skuggig plats för lite kall dryck.
Till vänster Prosper, hans vän i mitten som körde oss.
Nästa stopp för dagen var ett litet ställe vid namn Himo, där vår vän Olles faster bor. Vi svängde förbi utanför hennes sjukhus men hon var inte på plats. Både Prosper och hans vän föreslog att vi skulle åka till deras farm istället och så fick de bli. Vägen dit var intressant på grund av bybefolkningen och fantastisk vacker med alla bergsvyer.
”Mödrarvårdscentralen” i Himo.
Här är vi nära gränsen till Kenya.
Här är Prospers lilla hytt vid hans odlingsbara landplätt.
Tydligen så skall korna från detta område ha det riktigt bra och köttet skall smaka extra gott pågrund av att det finns soda i marken.
Väl tillbaka i Moshi, trötta efter en lång dag med mycket intryck åt vi middag, tog en öl och sa sedan godnatt.
Dag 60 – Fredag
På dagens schema stod ett besök vid Kilimanjaros gate och göra en dagsutflykt där med lite vandring. Vi laddade upp med frukost på taket och fick sedan vänta två timmar på fordonet som skulle ta oss till platsen. Vi börjar smått vänja oss vid ”Africa time” nu. Jag säger inte att jag tycker om det =)
Hannes och Martin njuter av morgonsolen.
Vid gaten mötes vi snabbt upp av en bergsguide som förklarade att vi kunde bestiga den första etappen av berget under dagen. Wohoo tänkte vi och satte Hannes på ryggen. Väggen upp var mestadels genom skogsvegetation i olika skepnader med tillhörande myror och apor.
Det var en ordentlig registration som behövde göras för att få påbörja vandringen.
Redo! mina byxor åkte snabbt på då vägen upp korsades av sjukt många myrstigar.
Uppe, lätt möra i benen och välförtjänta av pickniklunch.
Vår guide berättar om vegetationen och kratern som vi klättrade ner i efter lunchen.
Hannes somnade som en stock efter maten och sov sedan under hela vägen tillbaka.
Vi såg inte toppen på berget under självaste vandringen utan fick istället avnjuta det majestätiska berget i solnedgången.
Nästa gång når vi toppen…
Dag 61 – Lördag
Kvällen innan så fick vi tag i Mamma Shemdoe (Olle’s faster) och fick stanna över hos dem. Hon visade oss runt och vilken krut-tant det var, energi var inget som saknades. Det visade sig att det även var en svensk man där vid namn urban som tydligen varit nere i Tanzania fram och tillbaka under 12 år. Han var en nära vän till familjen och hade köpt en markbit intill huset, där han byggt ett stort hus med planer att hyra ut för diverse resenärer och event. Det var på något sätt skönt att träffa en landsman och få tjöta lite goja. Dagen där på var det vila under förmiddagen för ta igen sig efter gårdagens äventyr. De visade hus, höns, hundar, ko och diverse andra saker som fanns runt huset. Det var verkligen ett varmt välkomnande och vi kände oss som hemma direkt. Hennes barn och barnbarn var även där och Hannes fick gott om uppmärksamhet. De lekte och skrattade tillsammans så fort de fick en chans.
Mamma Shemdoe med nyplockat citrongräs som vi sedan gjorde te av.
Efter vilan skulle Mamma Shemdoes ut till hennes marker och vi fick erbjudande att åka med. Vi hakade på och precis som det mesta så blir det oanade stopp längs vägen, nya människor som man möter och få saker blir precis som först tänkt. Väl ute på markerna så var inte det jobb som skulle ha gjorts med ved till henne så medan hon och Urban gick bort för att möta en man om en burk honung så kavlade jag upp ärmarna tillsammans med han som jobbade på gården. Träden som de tagit ved från var naturligtvis ett träd med taggar som gjorde sig påminda titt som tätt. Värmen gassade över våra huvuden och macheten gick varm för att hugga upp veden.
Exempel på hur husen kan se ut på lansbyggden.
Stannade till vid hennes förra hem, passade på att ta ett foto på hur vi forslade hem veden. =)
På vägen hem så stannade vi även vid ”mödravårdscentralen” och Linnea fick lite insikt i hur det kan se ut där.
Här är bakgården mellan husen där höns, duvor, hundar och intill kossan hade sin plats. Passade på att tälja till en vandringsstav till Hannes.
Takterassen med utsikt över Kilimanjaro var ett fint sätt att avsluta kvällen.
Dag 62 – Söndag
Dagen startade med gudstjänst 07:00. (Det verkar som detta var en tid som de håller ganska strikt på iaf.) Det bjöds på en blandning av texter som lästes upp, härlig körsång och teater. Avslutningen var vi nog inte riktigt med på men uppskattade att få erfara. De höll en auktion utanför kyrkan där man kunde bjuda hem allt ifrån ved, hö, mat, mjöl till en påse jordnötter. Som jag förstod det så gick pengarna till de som inte hade det så gott ställt i församlingen och en del av överskottet till kyrkan.
Bild från auktionen, vi bjöd hem lite hö till kossan och lite annat smått och gott.
Här sitter mamma Shemdoe och silar mjölet hon använde för att göra gröten som Hannes fick.
Medans vi satt och pratade utanför huset på några stubbar så sprang hannes runt naken och lattjade med alla och allt. Mamma Shemdoe fick iden att ta på en av hennes tyger på hannes på maasai vis och vips så satte han igång att dansa ackompanjerad av traditionell sång. Något han kommer ihåg från vår första upplevelse tidigare på resan.
Efter lunch åkte vi tillbaka till Arusha för att fortsätta förberedelserna inför Arusha Run på lördag.
ÅÅh, du fick aldrig några tips av mig, men missade nog inget ändå 🙂 Hade nog bara kommit ihåg att tipsa om Union cafe och Kilimanjaro coffee house (eller vad cafét nu hette, undrar om det var det ni var på med trädgården…?) gå lite på stan och åka upp till Kilimanjaro… Och kanske besöka kyrkan vi gick till, men nu besökte ju en annan 🙂 Mysigt att se bilderna. Längtar tillbaka nu!