Nu har vi ju varit hemma i en vecka men bättre sent än aldrig som vi säger...
Tack och hej för den här gången!
Ja, för både jag och Martin vet att det inte är sista gången vi befinner oss i Tanzania. Vilka människor vi träffat. Vilken natur vi upplevt. På söndagen tog vi med tre av Hannes kompisar och åkte på safari i Arusha Nationalpark. Detta blev superlyckat och för egen del var det lika stort nöje att se exaltionen hos barnen som att skåda giraffer, bufflar och apor.
Utanför "The Big Six" innan avfärd mot nationalparken.
Hannes, Martin och kompisarna vilka var på sin första safari.
Kollar efter apor...
På väg upp för trappan till lunchpickniken.
Under sista veckan spenderade jag mycket tid i den lilla skofabriken. Eller skoworkshopen som är ett mer passande namn då det är unika hantverk som tillverkas här och inte en massproduktion. Jag ser fram emot att fortsätta detta arbete när jag kommer hem. Planen är att skapa möjlighet för en...
För en vecka sedan, dagen innan Arusha Run råkade Hannes ut för en olycka. Han la handen på en gasolspis som såklart ledde till en våldsam smärta. Första reaktionen var skrik och efter en timme somnade han av utmattning. Läget är under kontroll och han anpassar sina rörelser oerhört bra med tanke på den skadade handen. I fyra dagar besökte vi sjukhuset här i Arusha för omläggning, tvätt och kontroll. Nu är det vi själva som lägger om. Fy farao för att se sitt barn ha ont och hurra för sjukvård som tillsammans med våra fantastiska kroppar kan läka de allra hemskaste sår.
Vår krigare.
Milk! säger Hannes och får allt som oftast en mandazi till.
Efter första sjukhusbesöket fyllde jag och Martin på med massor av brownie=)
Vi har haft en väldigt fin vecka oavsett detta och börjar så smått vänja oss vid tanken på hemfärd om ett gäng dagar. Tanken var nog att åka på en lite längre utflykt igen efter Arusha...
Under de senaste veckorna har vi planerat och ordnat med en ide som kom till mig (Martin) för tre veckor sedan på Zanzibar. Att tillsammans med Arusha Youth Health Foundation och med stöd från Rafiki IF och privata donationer i Sverige arrangera ett lopp för ungdomarna i området där vi bor. Arusha Youth Run 2016, en tillställning för att främja hälsa i samhället och upplysa om hur sporten är en del av det. Innan vi berättare mer om detta så bjuder vi på lite bilder från förra veckan.
Lite kvällsmys med kompisarna.
Tog oss äntligen till den Etiopiska resturangen som Olle tipsat om, värt det!
Även en klassisk Mishkaki kan tämja hungrande mage.
Hannes visar pappa hur man gör perfekta knäböj.
Grupparbete med teamet bakom Arusha Youth Run 2016.
Fotbollskillarna på besök och busar i vanlig ordning med Hannes.
Föregående veckas fokus låg alltså på att fixa ordning inför loppet. Dagarna smälte samman då de mesta inte sker enligt tidsplan här. Att få printa 50 diplom tog oss en och...
Dag 58 - Onsdag
Jag och Martin packade i ordning lite kläder efter frukost och tog oss sedan ner till stora vägen. Där hoppade vi på en minibuss som skulle ta oss till Moshi, en stad nära Afrikas högsta berg Kilimanjaro. Vi har undvikit att åka de klassiska "dalla dalla" minibussarna just för att de kör mindre säkert om vi uttrycker det snällt. Detta var tanken även nu men vi förstod snabbt att det var just en sådan vi hamnat på, bara lite mindre utsmyckad i färglada budskap på utsidan av bussen. Resan tog oss runt två timmar med konstant stoppande för på och avstigning av människor. Jag slutar aldrig förundras över hur mycket stjärterum de lyckas skapa på små utrymmen...
Vi klev av på en smått kaotisk busstation med tuttande motorcyklar och flera som ville sälja saker till oss. Då solen låg på rätt bra smet vi snabbt in i en taxi som sedan tog oss till ett riktigt fint cafe...
Dag 54-lördag
På förmiddag förklarade Stanley att jag skulle få använda min nyinköpta afrikanska klänning då Kyillis väns bröllop var idag och jag var välkommen att delta. Spännande. Jag var inte med i kyrkan utan fick åka med efter vigseln i "tåget" av prydda bilar som körde genom stan för att senare stanna vid ett hotell för fotografering i trädgården. Kvinnorna var klädda i färgglada klänningar och männen i skrynkliga kavajer. Släkten till brudparet var väldigt trevliga och tillmötesgående, jag njöt av spektaklet och tänkte samtidigt om jag själv hade spontaninbjudit en främling på min bröllopsdag:) efter många uppställningar åkte vi vidare till ett annat ställe där festen skulle äga rum. Jag upplevde att bruden inte bjöd på så värst många leenden, Kyilli förklarade att hon var ledsen för att hon nu skulle lämna sin familj. Hon var från Moshi och hennes man med familj bodde i Arusha. Festplatsen var minst sagt färgglad. Plaststolar var utställda under stora vita tält och...
Dag 47- Lördag, resdag
På förmiddagen checkade vi ut och spenderade sedan dagen med att säga hejdå till Stone Town för den här gången. På eftermiddagen tog vi taxi till flygplatsen och strax innan midnatt kunde vi bädda ner oss i sängen hemma i Arusha.
Hannes och en tremånaders bebis från Zimbabwe på flygplatsen i Dar es Salaam.
Dag 48- Söndag, poolmedlemskap och fotbollsmatch
Jag vaknade runt fem av böneutrop och förbannade mig själv över att jag slarvat bort det sista öronpropparna jag tog med från Sverige. Somnade hur som om igen och vaknade med en go känsla över att vara tillbaka i huset igen. Det var ett kärt återseenden med Stanley kvällen innan och vi är redo att ta oss an "vardagen" här. Vid lunch åkte vi till ett köpcenter och fyllde på förråden med sånt vi inte hittar på marknaden. Både jag och Martin kände och smått jetlagade efter gårdagens resa från Zanzibar och vi deckade nästan alla tre efter lunchen. Vi...
Dag 41-46 Tillbaka till Paje igen
Vi gillade Paje och den resorten vi bodde på sist så mycket att vi checkade in igen och denna gången med Elisabet som också fattade tycke för stället. Vid förra besöket i Paje tog vi kontakt med en Kitesurfinstruktör från Israel, som nu passande hade återvänt för att köra en vända till innan kitesäsongen är över.
Himlen var precis som sist fylld av färglada drakar och Hannes fortsatte glatt att kalla alla surfare för båtar.
Martin fascineras av djur i alla dess former och tar mer än gärna en närbild eller två. Detta är två krabbor om jag inte ser fel?
Skönaste strandförsäljaren på hela Zanzibar.
Restaurangen på Ndame Beach resort. Hannes hjälper personalen med dagens kassa. Det vill säga, låser och låser upp kassaskrinet med växel.
Det här är två dundersköna norrmän som vi träffade redan uppe i norra delarna och sen stötte på lite överallt.
Paradiset
Redan på måndagskvällen körde Martin igång med Kitesurfandet. Jag och Elisabet kunde inte hålla...
Dag 37-40 Nungwi och Kendwa beach
Vi bodde i ett stort fint hus med egen pool under vår vistelse på den norra delen av Zanzibar. Den här delen av ön är mer turistigt än den södra delen men samtidigt inte överbelamrad. Nu var vårt gäng utökat med Elisabet och vi har haft det ohyggligt bra tillsammans.
Frukost hemma i vårt hus=)
Hannes vilar överallt men hängmattan är absolut en av favoriterna. Huset låg ca fem minuters gångväg ifrån stranden i Nungwi och för att komma dit gick vi igenom en mindre by. Att varje dag passera förbi lokalbefolkningens boenden blev en skön kontrast från hotellen på beachen. Den första dagen gick en kompis till han som vi hyrde huset av med oss på en liten vandring genom byn, förbi området där de tillverkar Dhowbåtar för hand (tom spikarna görs av en smed lite längre in på ön) för att sedan ta hos till en naturlig lagun där de hjälper sköldpaddor att överleva. För åt...
Dag 32 - Tillbaka i Stone Town.
Vi kom tillbaka från Paje efter en härlig resa tillbaka med ett svenskt äldre par. Vi mötte upp Fahad (capoeiratränaren här) som hjälpte oss till det boende som vår vän Abdoul fixat för oss. Det är fantastiskt att han en sådan stöttepelare hemma som kan Zanzibar innan och utantill. Boendet denna gång låg i utkanten av kringelikrokvägarna i Stonetown. Efter vi installerat oss blev det ytterligare ett pass framför Africa house i solnedgången med gänget där. Vi avslutade med en go musikträning medan solen sakta sa godnatt.
Dag 33 - Vattenpipa och Takterass
Efter en ganska lång natt där Vi vaknade titt som tätt för AC'n (som lite var ett måste att ha för oss där vi bodde) inte ville riktigt samarbeta. Linnea och Hannes väckte mig då och då för att informera att det var för kallt och sedan för varmt lite om vart annat. Dagen spenderade vi genom att gå vilse i...
Dag 27-31 Paje, Zanzibar
Nu är vi tillbaka i Stonetown efter fem störtsköna dagar i Paje, vilket visats sig vara ett mecka för Kitesurfing. Detta var ingen vi visste innan och efter ett para dagar som åskådare av dessa färgglada drakar som förgyller himlen var jag (Linnea) tvungen att hitta en lärare för lite privatträning. Precis lagom efter första lektionen var bestämd lyckades jag käka något olämpligt och Kitesurfandet fick vänta. Martin åkte på samma skit tätt inpå men trots detta har vi haft det oförskämt bra och har inte rätt att lägga in några klagomål alls faktiskt. Vi bodde precis vid stranden och trivdes väldigt bra bland de egentillverkade solstolarna av drivved och alla bungalows och byggnader vars tak allt som oftast är prydda av palmblad.
Dagarna har bestått av ett virrvarr av sol, sand, upptäcktsfärder, bad, goda måltider och tillhörande konversationer med människor från olika delar av världen som befinner sig här just nu. En av våra favoriter var en ukrainsk...