Dag 54-lördag
På förmiddag förklarade Stanley att jag skulle få använda min nyinköpta afrikanska klänning då Kyillis väns bröllop var idag och jag var välkommen att delta. Spännande. Jag var inte med i kyrkan utan fick åka med efter vigseln i ”tåget” av prydda bilar som körde genom stan för att senare stanna vid ett hotell för fotografering i trädgården. Kvinnorna var klädda i färgglada klänningar och männen i skrynkliga kavajer. Släkten till brudparet var väldigt trevliga och tillmötesgående, jag njöt av spektaklet och tänkte samtidigt om jag själv hade spontaninbjudit en främling på min bröllopsdag:) efter många uppställningar åkte vi vidare till ett annat ställe där festen skulle äga rum. Jag upplevde att bruden inte bjöd på så värst många leenden, Kyilli förklarade att hon var ledsen för att hon nu skulle lämna sin familj. Hon var från Moshi och hennes man med familj bodde i Arusha. Festplatsen var minst sagt färgglad. Plaststolar var utställda under stora vita tält och hög musik spelades ur högtalare i takt med en speaker som konstant pratade snabbt på swahili. Stämningen var god och när bröllopsparet ankom jublades det i massor. Efter detta var det en lång process av olika traditionsenliga handlingar. Min favorit var den utpyntade geten som fördes in i halvlek av ett gäng kockar. Brudparet matade sedan respektive familj med kött från geten. Brudgubben var masai och därav denna procedur. Lagom till att presenterna skulle delas ut behövde jag avlägsna mig för att anslutna med Hannes och Martin som varit på ungdomarnas fotbollsmatch. Jag kunde däremot inte smitta ut obemärkt utan fick först en tallrik av buffén som senare skulle avnjutas av de cirka trehundra gästerna. Min mage var fortfarande inte i shack så jag petade försiktigt i mig det jag kunde och tacka sedan för mig.
Inbjudan som visar på bröllopets enligt mig mindre charmiga färgkod.
Brudparet med äldre släktingar.
Den utpyntade geten:)
Dag 55- söndag
Hannes hjälpte pappa med sina morgonbestyr innan vi åkte ner på stan för lite söndagsfrukost.
Det är så kul att hänga med på Hannes utveckling, han hjälper gärna till och förstår väldigt mycket.
Masala chai i väntan på frukosten.
Under dagen fick vi besök av i stormsteg hela fotbollslaget då det var en fotbollsmatch på tv på kvällen som vi skulle se tillsammans. Linnea och avböjde inbjudan att hänga med och kolla på fotbollen som visas vid en lokal mötesplats. Vi snackade träning och strategier för att utvecklas. Det är alltid kul att försöka förstå allt som sägs och få fram det man önskar när vi pratar bruten engelska med inslag av swahili. Dagen innan så var jag uppe hos laget och skulle dela ut information om det kommande loppet. De tränade på flitigt och jag fick en lucka att springa till en lekpark med Hannes och några barn från området, Väl där så såg jag att det var något slags boende. Hannes kutade fram och tillbaka mellan planen och lekplatsen. Någon kille vid planen sa till mig på swahili så som jag förstod det att det inte var någon idé att hänga där så mycket och prata med folk… Förstod inte först med efter ett tag när det strömmade till mer ungdomar från husen intill lekparken som låg mitt emellan dem och nyfikenheten på de gästande i parken blev större och större blev det naturligt att hälsa på varandra. En äldre man där sa hej på swahili och engelska för att vara på den säkra sidan och Hannes vinkade glatt tillbaka. Han var tydligen någon slags ledare där och runt honom samlades tjejerna och killarna från stället nyfikna och lite fnittriga. Det visade sig att det var ett boende människor funktionsnedsättning, varav vissa var helt döva eller stumma. Fram i minnet kom någon lektion i grundskolan med teckenspråk och jag tecknade lite taffligt mitt namn. Mannen berättade att de alla ville berätta vad de hette och snabbt var vi inne i något slags samtal med varandra, utan ord och fåtalet ljud. Det kändes som inga språkbarriärer fanns och vi möttes in något som liknade ett barns nyfikenhet i ett första möte med någon ny bekantskap, glädjen av att få möta någon ny och dela en stund tillsammans. Tacksam för att få ha delat detta med vår son på en lekplats någonstans under Mount Meru.
Dag 56- måndag
Idag är det sophämtning. Då ser det ut som på bilden nedan.
Hannes diggar att hjälpa till med tvätten, vattenbaljan är kul till mer än att bada i trädgården.
Hittade en utsiktsplats nära idrottsplatserna, magiskt.
Volleybollträning, träningsplatsen blev på en gräsplätt i en vägkorsning i byn idag då de inte kunde använda planen på skolan där de tränar vanligtvis…
Där betade även lite får och en ilsken bagge som valde att stånga till Linnea i baken efter hon presenterat dem för Hannes och vänt på klacken. AJ! Inga djur eller barn fick ont under detta möte...
Kvällen bestod av bus och lek med en kompis till Hannes och god Pilau.
Pilau, typisk östafrikansk maträtt, kryddat ris med kött och grönsaker.
Dag 57- tisdag
Dagens morgonpromenad innehöll apor och ett frisörbesök för Martin.
Martin klipper sig, eller snarare lär ut hur barberaren ska göra. Det var hans första ”umzungo” och hårsorten är inte densamma. Jag hittade även en dvd med ABBA.
Hannes hittade såklart en kompis utanför frisören.
Vi drog sedan vidare till poolen så Hannes kunde vila i skuggan och vi passade på att ligga lite stilla båda två samtidigt.
Poolen omges av en stor grönskande trädgård där det bland annat finns grisar och en gunga.
Resten av dagen spenderade vi genom att förbereda inför Arusha youth run 2016.
Imorgon åker Stanley på en veckas safari med en kund och vi bestämde idag för att åka till Moshi. Vi ser fram emot att vandra lite bredvid Killimanjaro och besöka en kaffeodling.